Ja, jag vet. Jag har inte hunnit skriva på ett par dagar. Eller orkat. Och haft möjlighet: nätverket är ett "nätvärk" på Gården. Måste byta snabbt!

Hursomhelst, i tisdags skulle vi åka till "Kakslottet", Taxinge alltså. Vi hamnade i tidsbrist och skulle bara hinna fika i en kvart, innan vi var tvungna att åka igen. Vi hade nämligen bestämt träff med Gabriella, som Matilda vill köpa en Arab av. En häst alltså.

Vi hamnade istället på en handelsträdgård med gott kaffe. Jag tror den hette Solberga eller något liknande.

Efter det åkte vi för att titta på Geisha, ett ett-årigt Arab-sto. Jag har ett ganska starkt minne av att Matilda en gång sa: "Det är MYCKET billigare att ha en egen häst, jämfört med att alla tjejerna ska rida på ridskola. Och på den nivå som tjejerna är kan jag lära dem allt själv. Inte kostar den särskilt mycket heller. En gammal inriden vallack, lugn och fin. Jag kanske också vill börja rida igen. "

Nu blev det ju så att Matilda hittade Lollipop utanför Tystberga. Ett 5-årigt shettis-sto, som inte var inriden. Precis tvärtemot vad planen var. "Men hon är ju så sööööt!".

En hästtransport, en ny bil, räkningar från en ögonspecialist på Strömholm och en hästgård senare, så måste ju Loppan ha en kompis. För det säger Jordbruksverket. Därav en annan liten godbit: Geisha.

Ja, jo hon var ju söt och fin och så. Lite större än jag förväntat mig att en ettåring skulle vara. Hon hade en hel del Styngflugeägg som vi måste kratsa bort snarast, men "henne ska vi ha!"

På onsdagen blev det en tur till Ikea i Linköping, för kylen hade äntligen kommit. Jag ringde för säkerheten skull till Bauhaus i Norrköping för att se om min traktor kommit, när vi ändå var i krokarna med ett släp, men icke.

Stannade även till på Hööks och Granngården i Norrköping för att köpa lite saker till Geisha och elstängslet. Trimmade sedan klart runt hagen och Matilda lagade och "uppgraderade" stängslet. Madammes starka sida var inte underhåll av saker och ting. Allt sitter löst eller snett eller har helt enkelt trillat bort.

Tog även en titt i den nya jordkällaren som jag hittade häromdagen. Jag närmade mig den med trimmern påslagen och röjklingan snurrande. Efter att ha läst Minette Walters' "Iskällaren" (den bästa av hennes romaner, om du frågar mig) så kände jag att vad som helst kunde hända här. Den visade sig vara murad, med el indragen och en pump (kanske) på golvet. Ganska odramatiskt. Och fuktigt.

Så kom torsdagen och Geisha skulle hämtas. Klockan fem. Innan dess hann Matilda måla ett par boxar ("DET BLIR JU ROSA!") i engelskt rött och jag tog med hjälp av det andra manliga verktyget (efter bensintrimmern) Vinkelslipen, bort gammla vattenkoppar, krubbor och saltstenshållare. Jag kan såga att skruvar som håller en saltstenshållare skulle lika gärna varit spikar. Man ser ingen skillnad efter ett par år!

Vi packade in alla barn i bilen och med släpet urtaget på onödiga saker (såsom den fina sadelkammarväggen jag snickrat, mellanvägg och bommar) Så drog vi till Ånhammar.

Vi drack kaffe (utom hovslagaren som drack öl. För det gör hovslagare!) och skrev på alla papper. Barnen lekte med en ursöt kattunge och deras blandras Pappillon och Chihuaua (måste det vara så knepiga namn?).

Sedan började lastningen av en unghäst som aldrig åkt transport eller varit utanför gården. Matilda backade, likt en gudinna, släpet till dörren så att det inte skulle finnas något onödigt spelrum att smita i. Sedan puttade vi in henne i transporten, stängde alla dörrar och åkte direkt, innan hon skulle börja undra var hon hamnat. Nu fick hon istället börja fundera på hur i hela friden hon skulle hålla sig på benen! Vi hörde och kände att hon steppade runt ett par gånger, men sen blev det tyst. Oroväckande tyst. Inte ett stamp eller gnägg på hela vågen. "kolla om bakluckan fortfarande är stängd" sa Matilda när vi stannade vid en stoppskylt.

Inga problem. Vi kom hem, mutade henne med lite färskt gräs och hon gick in till Loppan i hagen (den nytrimmade, förstorade och med instrument kontrollerade elinstängslade). Mötet blev helt bekymmersfritt. Inga rusningar, bett eller sparkar. Loppan förföljer Geisha var hon än går, men hindrar henne inte att dricka eller gå in i lösdriften, som hon gjorde med Pysen.

Det är kanske ännu lite tidigt att ropa Hej eller något annat käckt. Det har ju bara gått två timmar!

Vi får se vilken hage de står i i morgon bitti!

Matilda har åkt tillbaka till Ringvägen för att köra tidningar i natt, men skulle komma hem direkt utan att sova först. Om hon orkar. Känner jag henne rätt så kommer hon hem även  om hon inte skulle orka!

Hare gött, så hörs vi snart igen!